RSS

Det vägledande samtalet

Hur stöttar man egentligen en adept på bästa sätt, om det nu finns ett bästa sätt, och hur blir man den där mentorn som får adepten att lyfta, utvecklas och bli den pedagog som adepten önskar vara?

I boken Professionell vägledning – med samtal som redskap (Hägg & Kuoppa, 2007) lyfter författarna fram det vägledande samtalet där mentorn genom frågor får adepten att pröva och ompröva sina metoder och tankebanor så att förändringar (eller förslag till förändringar) kommer från adepten själv. Att man som mentor vägleder och utforskar utan ta ställning, döma eller avgöra vad som är rätt eller fel. Det handlar alltså inte om att snabbt ge råd och komma med förslag på hur någon ska eller kan göra utan att stötta adeptens förmåga att själv ta ansvar för beslut och handlingar.

Hägg och Kuoppa (2007) beskriver att det vägledande samtalet är något som används i professionella sammanhang där syftet är att hantera svårigheter och möjligheter som är knutna till en specifik situation. För att bli den goda samtalaren krävs givetvis såväl teori som praktik och ju mer man läser om samtalet som redskap ju svårare förstår man att det är. Enligt Hägg och Kuoppa kan en samtalsstruktur och färdigheter av olika slag fungera som ett stöd för (i det här fallet) mentorn i sina samtal.

Den samtalsmodell som Hägg och Kuoppa presenterar består av tre faser med ett dominerande syfte för varje fas. Enkelt beskrivet, och översatt till adept och mentor, skulle jag vilja beskriva samtalsmodellen enligt följande:
Fas 1 består av att adepten klargör sin situation medan mentorn ställer öppna frågor, lyssnar och slutligen sammanfattar adeptens beskrivelse vilken då kan bekräftas eller förändras av adepten. I fas 2 skall mentorn försöka vidga perspektiven och få adepten att se sådant som denne inte tidigare sett eller varit medveten om. Här kan det handla om såväl hinder som möjligheter. Därefter skall mentorn och adepten hjälpas åt att sätta upp mål. Enligt Hägg och Kuoppa (2007) skall dessa mål vara specifika, konkreta och realistiska. En annan viktig del som lyfts fram är att målen skall komma från adepten och inte från mentorn. Under fas 3 gör adept och mentor en utvärderingsbar handlingsplan som gör det lätt att se om adepten uppnått målet. Avslutningsvis så utvärderar man samtalet.

Som en oerfaren mentor och samtalare känner jag att modellen verkligen kan vara ett stöd när man genomför sina samtal. Själva strukturen är relativt enkel att ta till sig och känns naturlig att följa. Inom varje fas finns dock ett antal färdigheter som (i det här fallet) mentorn behöver behärska för att kunna genomföra ett samtal. När Hägg och Kuoppa (2007) beskriver eller ger exempel på färdigheter förstår man vikten av att öva på att leda samtal. Det gäller verkligen att tänka till kring vilka färdigheter man redan besitter och vilka man behöver utveckla. Tar man till sig och utvecklar dessa färdigheter så kan man med all säkerhet bli en god samtalare med tiden.

I den beskrivna samtalsmodellen skall man sätta mål som är specifika, konkreta och realistiska. Man skall också göra en utvärderingsbar handlingsplan för att kunna se om målet som man satt har uppnåtts. Här funderar jag kring modellen SMART-mål eller SMARTa mål (om man så föredrar). Den skulle kunna användas som stöd för att sätta effektiva mål i samtal.SMARTa mål Modellen kan förklaras enligt följande:

– Specifikt: det skall vara tydligt vad det är som skall uppnås.

– Mätbart: redan när man sätter målet skall man besluta hur det skall mätas.

– Accepterat alt. Användbart: den eller de som skall uppfylla målet måste vara med på. Jag har ibland även använt Användbart eftersom ett användbart mål också är lätt att acceptera.

 Realistiskt: att målet är faktiskt möjligt att uppnå.

– Tidsbestämt: att det är tydligt när målet skall vara uppnått.

– ansvarssatt: ibland använder man även det sista a:et som står för att målet skall vara ansvarssatt, det vill säga vem som är ansvarig för vad. I detta fall är det ju adepten och av den anledningen har jag satt detta inom parantes. Är man fler som sätter ett mål kan det sistnämnda dock vara användbart för att veta vem som ansvarar för vad.

 
Referenser
Hägg, K. & Kuoppa, S. (2007). Professionell vägledning – med samtal som redskap. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Annonser
 
 

Etiketter: , , , , , ,

Tankar/synpunkter inför webbinariet den 21/10

Inför webbinariet fick vi i uppgift att reflektera kring ett antal frågor. Så här kommer frågorna och mina reflektioner:

Hur kan ni hjälpa adepten att få möjlighet att pröva alla delar?
För att adepten skall ges möjlighet att pröva alla delar är det för mig viktigt att man har en plan för det man skall eller tänker genomföra och att denna finns nedskriven. Då har man något att följa och bocka av och kan på så vis säkerställa att adepten ges möjlighet att pröva alla delar. När vi hade vår senaste mölndalsträff så pratade vi om Skolinspektionens Observationer i granskning av undervisning där man tittar på undervisningens allmänna kvalitéer. Vi kom fram till att detta skulle kunna vara ett stöd för såväl mentor som adept och ligga till grund för det man tittar på. På så vis kan man ju säkerställa att adepten går igenom viktiga delar kopplade till undervisning. Följer sedan adepten en ordinarie pedagog så bör adepten även ges möjlighet att pröva på alla delar. Men för att säkerställa detta så tror jag, som jag tidigare nämnt, att man skall använda någon form av plan.

Vilka erfarenheter/kunskaper kan du bidra med?
Jag tror att de erfarenheter och kunskaper man besitter kan hjälpa mig som mentor att stötta adepten och genom frågor få denne att själv ta kliv framåt. Att bara berätta hur någon skall göra hjälper som ingen adept. Men de kunskaper och erfarenheter man besitter kan givetvis hjälpa mig som mentor vid vägledande samtal. Man kan även tänka sig att erfarenheten skapar förståelse för adeptens situation.

Vilka är dina egna förväntningar?
Mina egna förväntningar på mentorsrollen har jag faktiskt svårt att beskriva i nuläget. För närvarande läser jag boken Professionell vägledning (Hägg & Kuoppa, 2007) vilken handlar om samtalet som redskap. Jag kan väl minst sagt säga att desto mer man läser om samtalet som redskap desto mindre upptäcker man att man kan. Så mina förväntningar på själva rollen handlar om att lära och utvecklas som mentor i praktiken och att bli en god samtalare som kan stötta adepten i sin roll som pedagog.

Hur kan du se till att tid skapas som behövs för att ta vara på kontakten med adepten?
Tid är alltid svårt att prata om och här anser jag att rektorn spelar en viktig roll Att vara en god mentor handlar givetvis om att kunna avsätta tid för adepten. Man behöver observera lektioner, föra samtal, finnas till hands för frågor mm. Som lärare kan jag ju enbart sätta av den tid jag har till förfogande…

Kan du vara långsiktigt engagerad?
Klart att man kan vara långsiktigt engagerad, men frågan är om det är lyckat (om man nu inte är kollegor vill säga)!? Någon gång måste man ju släppa taget och flyga själv och om det alltid står någon vid din sida så kan det ju skapa osäkerhet.

Vilka hinder/dilemman kan ni se i detta uppdrag?
Tiden ser jag direkt som ett dilemma som skulle kunna uppstå. Annars tror jag att det enbart handlar om att man behöver öva sig i sin roll som mentor. Jag blir ju inte expert för att jag läst några böcker och lärt mig några teorier. Utan här handlar det om att öva, öva och återigen öva. Att omsätta teorierna i praktik samt att ta hjälp av adepten eller adepterna och få respons på sin mentorsroll och på så vis utvecklas. Ett annat dilemma handlar om hur mycket man kan eller ska ta på sig? Då menar jag inte i form av arbetsuppgifter utan snarare den psykiska påfrestningen som skulle kunna uppstå om man blir för engagerad och tar på sig saker personligt. Men jag antar att detta är något man lär sig hantera.

Lite tankar från mig…

 
1 kommentar

Publicerat av på 20 oktober, 2014 i Mentorsutbildning med IKT-inriktning

 

Mentorsutbildning med IKT-stöd

Under höstterminen 2014 kommer jag läsa kursen Mentorsutbildning med IKT-stöd. Detta gör jag som en del i min tjänst som förstelärare där jag arbetar med kommunövergripande skolutvecklingsuppdrag.

I utbildningen ingår att starta ett reflektionsdokument kring mentorsfrågor. Syftet med dokumentet, dvs allt som publiceras under kategorin Mentorsutbildning med IKT-inriktning, är att under kursen gång definiera min mentorsfilosofi och ta ställning till olika frågeställnigar som tas upp i kursen.

Jag har givetvis vissa förväntningar på kursen. Framförallt handlar dessa om att få insikt i mentorskapets innebörd, i olika samtalsmodeller och att kunna tillämpa dessa, dels i mentorssamtalen men även i andra handledande samtal.

 

Synkronisering och säkerhetskopiering av iPad/iPhone/iPod

Att använda iCloud på sin iPad/iPhone/iPod underlättar användandet eftersom man ges möjlighet att synkronisera kontakter, kalendrar, påminnelser etcetera. När man slår på synkronisering så förs dessa uppgifter över till iCloud och vidare till andra enheter (iPad, iPhone, iPod & MacBook) där man slagit på funktionen. Detta är något som underlättar användandet när man rör sig mellan fler enheter. Men att synkronisera är inte samma sak som att spara en kopia på iCloud. Raderar man exempelvis en anteckning eller kontakt på någon av enheterna (där synkronisering via iCloud sker) så försvinner den även på övriga enheter och på iCloud. Den går alltså inte att få tillbaks. Till detta hör att det finns två olika sätt att säkerhetskopiera din iPad/iPhone/iPod, via iCloud eller iTunes.

Så vilket sätt skall man då välja? Detta beror givetvis på vad man har för behov. Av den anledningen vill jag, i stället för att ge ett svar, länka till en artikel från Apple Support där man beskriver dessa två metoder av säkerhetskopiering: säkerhetskopiering via iTunes eller iCloud

Så här slår man på iCloud i iPad, iPhone & iPod
1. Tryck på inställningar
2. Välj därefter iCloud och logga in med ditt Apple-ID
3. Ställ in vilka delar du vill synkronisera med dina andra enheter (iPad, iPhone, iPod & MacBook)
4. Gå in på Lagring, säkerhetskopiering och slå på iCloud-säkerhetskopia om så önskas
iClod i iPad

 

Så här slår man på iCloud i MacBook
1. Starta systeminställningar
2. Klicka på iCloud och Logga in med ditt Apple-ID
3. Ställ in vilka delar du vill synkronisera med dina andra enheter (iPad, iPhone, iPod & MacBook)
iCloud i MacBook

 
4 kommentarer

Publicerat av på 15 maj, 2014 i IKT

 

Etiketter: , , , , , , , , , , ,

Så här fungerar Skolstil

I den här filmen visar jag hur appen Skolstil fungerar, hur man kan man få ljudning av bokstäver, samt ord och meningar upplästa. Jag visar även hur du med hjälp av funktionen Tala markering kan få hela texten uppläst.  När man skrivit en text kan man enkelt dela den vidare – både som textfil och PDF – till appar som Pages, Dropbox, Evernote etcetera.

 
2 kommentarer

Publicerat av på 9 oktober, 2013 i iPad / Appar, Lärresurser

 

Etiketter: , , , , , , , ,

Tala markering – iPad iOS 7

I den här instruktionsfilmen visar jag hur du ställer in och använder Tala markering som läser upp markerat innehåll. På så vis kan man få texten uppläst på exempelvis en webbsida eller i appar som Pages och Skolstil.

 
3 kommentarer

Publicerat av på 9 oktober, 2013 i iPad / Appar, Lärresurser

 

Etiketter: , , , , , , , ,

Spara och läsa PDF-filer i iBooks

I den här instruktionsfilmen visar jag hur du kan spara och läsa PDF-filer i iBooks.

 
Lämna en kommentar

Publicerat av på 9 oktober, 2013 i iPad / Appar, Lärresurser

 

Etiketter: , , , , , , , , ,

 
%d bloggare gillar detta: